VALPARNAS UTVECKLING

Under de första veckorna efter valpningen ska tiken ha lugn och ro och ägna sig åt sina valpar. Men valplådan bör vara placerad så att du att kan titta till dom regelbundet. De första 2 veckorna, den neonatala perioden, är valparnas primära behov värme, mat, sömn och massage för att tömma tarm och urinblåsan. Valparna är blinda och döva.De kravlar runt i cirkel och svänger huvudet i sedled för att känna värmen från tiken och hitta fram till spenarna.

Vid 3 veckor: Under valparnas tredje levnadsvecka, övergångsperioden, sker stora förändringar. Motoriken utvecklas, ögon och öron öppnas vilket gör valparna extra känsliga för ljus och ljud. I slutet av perioden byter de första tänderna fram, sugandet övergår i tuggande o bitande och valparna kan börja slicka i sig halvfast föda. Tikens slickande massage är inte längre nödvändigt för att valparna ska klara att uträtta sina behov, men slickningarna fortsätter och får nu mer funktionen att förstärka de sociala banden. Valparna börjar reagera på stimuli i omgivningen, de kan stå och gå och börja leka med varandra. De ligger mer utspridda från varandra i valplådan då förmågan att hålla kroppstemperaturen utvecklats.

Under tredje veckan inleds också en annan viktig period, socialiseringsperioden, som varar till 12;e veckan. Nu börjar valparna lära sig att både känna igen och samverka med sina artfränder och de människor som umgås med dem.

Omkring 21,a dygnet börjar valparna för första gången försöka klättra ur valplådan. När det lärt sig det börjar de också göra sina behov utanför lådan. De går med nosen mot golvet o söker lukter efter tidigare "toalett" och använder gärna denna plats igen.

Vid 4 veckor  Vid 4-5 veckor börjar valparna bli mer rörliga och skuttar omkring o utforskar allt i sin omgivning samtiigt som vakenhetstiden ökat. Under leken med varandra skäller, morrar och gnäller de och provar olika kroppsrörelser som ett led i språkutvecklingen och etableringen av sociala relationer.

Vid 6-7 veckor vid den åldern är valparnas kroppspråk tydligare i lekinviter, dominans och aggresionsdämpande signaler. De klättrar på varandras ryggar, brottas, bits och ibland uppstår små slagsmål eller gruppattacker där en individ blir utsatt för syskonens angrepp. I den här åldern börjar valparna testa sin position i gruppen och försvarar gärna en leksak el mat gentemot syskonens. Det skiljer mellan raser, men också mellan kullar inteom samma ras samt mellan individer i samma kull, i vilken omfattning aggressiva beteenden förekommer. Det beror både på genetiska förutsättningar men också på hur tiken hanterar och uppfostrar sina valpar-om ho tillåter att slagsmål bryter ut eller om hon avbryter dessa.

Vid 8 veckor är valparna redo att lämna tiken och uppfödaren för att flytta till sina nya hem. Då är valpen som mest mottaglig för att knyta an och skapa nya sociala relationer.

_____________________________

Valpens utveckling

Fram till två veckor – Neontala fasen

Valpen varken ser eller hör. Ögon och öron är ännu stängda. Men den kan ändå reagera för kraftiga ljud eller starkt ljus. Valpen behöver mat, sömn, skydd, värme och är helt beroende av mamman. Valpen reagerar för värme, kyla och lukter. Tiken masserar valpen så att den tömmer tarmen och urinblåsan. 
Beteenden: Kravlar i cirkel, vaggar med huvudet, sugbeteende, mjölktrampar och kan pipa/skrika.

Två till fyra veckor – Övergångsfas
Nu utvecklas valpens hjärna och sinnen snabbt. Efter 12-13 dagar öppnar valpen ögonen och efter 15 dagar är ögat utvecklat. När valpen är fyra veckor har den fullt utvecklad syn och när den är fem veckor känner den igen sin mamma och sina syskon. Efter 12-14 dagar öppnas öronen och valpen reagerar för höga ljud. Vid tre till fyra veckor hör den som en vuxen hund.
Beteenden: Sociala beteenden börjar utvecklas. Valpen undersöker syskonen. Den börjar vifta på svansen. Den leker med sina syskon. Valpen kan skälla och börjar stå och gå. Den börjar tigga mat.

Fyra till tolv veckor – Socialiseringsfas
Nu startar de vikigaste 8 veckorna av hundens liv. Valpens sinnen är fullt utvecklade. Hjärnan är i mycket snabb utveckling. Valparna är positiva, nyfikna och börjar leka. Nu är positiv kontakt med andra hundar och människor mycket viktig. Upplevelser blir bestående minnesbilder. Valpen får en ökad flykttendens och upptäcker att saker och ting kan vara farligt. 
Beteenden: Socialt beteende; Signalerar med svans, öron, tänder och morrar. Försvarar nu sin föda. Artpräglas. Undersökningsbeteende; Kamplekar övar upp styrkan, snabbheten och signaler hos valpen. Tecken på dominans visas. Tiken uppfostrar och sätter regler för valparna.

Åtta veckor 
Vid åtta veckors ålder är det lämpligt att valpen kommer till sin nya familj. Miljöträning är viktig. Denna måste vara allsidig och innefatta olika miljöer - både staden och landet.

13-16 veckor – Halv könsmognad
Nu inträder den s k halva könsmognaden. Produktionen av manligt könshormon ökar hos såväl tiken som hanen. Förändringen kan öka valpens lust att dominera andra. Valpen kan försöka klättra i rangskalan. Om valpen visar tendenser att försvara sina leksaker eller så gäller det att återta föremålen utan att väcka valpens försvarslust. Ett bra sätt är att idka byteshandel. Locka och byt med lite godis eller med en leksak som valpen tycker om. Tänk på att under denna period undvika lekar som kan öka valpens aggressivitet och dominans. Framför allt ska du inte brottas med valpen och tvinga den till underkastelse. Leken kan urarta till en maktkamp även om valpen p g a sin fysiska underlägsenhet till slut måste ge sig. Tro inte att en besegrad valp är en besegrad vuxen hund. Så enkelt är det inte. Att försvara matskålen har inget med dominans att göra. Låt valpen få vara ifred och äta. Lär gärna valpen att sitta och först vid ”varsågod” så får den äta.

16 veckor - 7 månader 
Passa på och njut. Under denna period stabiliseras hunden såväl fysiskt som beteendemässigt. Den här perioden är lugn och du ska ta tillfället i akt att träna din valp. Gå gärna en valpkurs. Under den här perioden ömsar valpen även tänder Och visst kan man få se upp lite extra med fina skorna eller någon handske som trillat ner från hyllan. Ge gärna lite extra tuggben och goa tuggleksaker under den här tiden. Först fälls framtänderna, som snabbt ersätts med nya; sedan byts premolarerna och hörntänderna och sist kindtänderna och så växer också den första och minsta premolaren fram. När allt är klart ska det finnas 42 tänder i hundens mun och de ska också vara rätt placerade nämligen i ett så kallat saxbett där överkäkens framtänder något överlappar underkäkens framtänder.

7-10 månader - Fysisk könsmognad 
Nu inträffar den fysiska könsmognaden. För hanens del innebär det att han börjar att ”lyfta på benet”. Tiken kan börja löpa (små hundraser ofta tidigare). Under denna andra könsmognadsperiod tränar hunden åter sin förmåga att klättra på rangskalan. Nu är det bra att ha grundlydnaden intränad, så att hunden har lärt sig att även lyda barnen. Det är lätt hänt att det är barnen som mest råkar ut för hundens försök att klättra på rangskalan. Vid denna tid infaller också vad man brukar kalla ”spökåldern”. Postlådor, ett omkullvält träd eller en alldeles vanlig plastpåse, kan utlösa rädsla. Om din valp blir rädd är det viktigt att du inte ömkar den, då förstärker du istället valpens rädsla.

10-17 månader 
Nu är hunden i ett lugnt skede av sin utveckling och har lätt för att lära sig nya saker. Gå gärna en fortsättningskurs med unghunden.

17-24 månader - Psykisk mognad och pubertet
Just när man trodde att det var över så inträder puberteten. Hunden har ett relativt kort liv och utvecklingsfaserna kommer snabbt. Runt 17 månader börjar tredje könsmognaden att göra sig gällande. I vilt tillstånd förbereder sig hunden för en partner och börjar mäta sig med övriga i flocken och detta sker även i familjen. Nu kan det komma mer tyngd och kraft bakom hundens ev. dominans. Om du har befäst ledarskapet får du inga problem. Unghunden kan ”förvandlas” till en riktig slyngel och börja med olika tokigheter. Nya rädslor kan dyka upp. Hundmöten kan börja stöka. Denna period kan bli riktigt besvärlig om man inte fått ordning på relationen till hunden tidigare.  Hundar som den tidigare lekt med kan de nu börja utmana. Den kan också försöka klättra i rang - igen!

Tre år Nu är de flesta hundar vuxna och nu visar de den resultatet av den genetiska bakgrund och miljö fått. Deras personlighet beror på många faktorer. Allt från tikens och hanens egenskaper till uppfödarens handlag, valpens uppväxtmiljö och framförallt på dig som hundägare.  

 Källor: Jensen Per, Djurens beteende. Fält Lars, Hundens språk och flockliv.

_______________________________________________

Valparnas första veckor

Här kan du läsa mer om valparnas behov under den allra första tiden, från födseln och fram till att de är 8 veckor gamla och kan levereras till sina nya familjer.

Dagarna efter själva valpningen är ofta lite nervösa även om förlossningen har gått bra. Sov gärna i samma rum som tiken och hennes nyfödda valpar och sitt med den lilla familjen en stund flera gånger om dagen. Då får du en bild av hur valparna mår och hur din tik fungerar som mamma. Du ser att alla valparna äter ordentligt och blir omskötta. (Det händer ibland att det bara föds en enda valp och det innebär speciella utmaningar. Se länken längst ned på sidan.)

Att ha tät och regelbunden uppsikt över tiken och valparna särskilt de första dagarna gör att du snabbt upptäcker om något är fel. När det gäller nyfödda valpar har man inte så lång tid att spela på. Om en valp tacklar av är marginalerna ganska små innan den är förlorad.

Din vän vågen 

Vågen är en god hjälp, särskilt under valparnas första levnadsveckor. Första dygnet efter födseln händer det att valpar tappar en smula i vikt, men sedan vän­der det och det brukar bara ta en dryg vecka innan de har fördubblat sin födelsevikt. Hur snabbt det går beror på hur stor konkurrensen är kring matbordet. Valpar som inte går upp i vikt som man förväntar kan behöva stödmatas. Detsamma gäller om kullen är mycket stor. Idag finns färdiga preparat på marknaden som är särskilt anpassade till spädvalpars behov.

Tikens juver och allmäntillstånd

I samband med att tikens mjölkproduktion tar fart är det viktigt att varje dag, gärna både morgon och kväll, kontrollera hur hennes juver mår. Stenhårda, varma juver kan vara tecken på mjölkstockning eller inflammation. Var också extra observant om kullen är liten och valparna inte diar ur alla spenar. Om ett juver känns spänt, lägg till en valp eller försök mjölka ur som första åtgärd.

Även om tiken är trött efter valpningen ska hennes allmäntillstånd vara gott. Hennes temperatur kan vara en aning förhöjd de första dagarna, men börjar den rassla iväg upp mot fyrtio grader och hon före­faller onormalt slö ska du rådgöra med din veterinär. ”Better safe than sorry” är en god devis att hålla sig till under de här omständigheterna.

Dygnen efter förlossningen är det bra att ge tiken flera små portioner mat. Bjud henne hellre flera gånger med en liten skål mat än två gånger med fulla bunkar. Inte alla tikar äter första dygnen. Det är gan­ska vanligt att nyvalpade tikar är känsliga i magen och det är bökigt om hon får diarré nu när hon som allra minst vill gå ut och rasta sig var och varannan timme. Rent, fräscht vatten ska finnas i närheten av valplådan, se till att skålen alltid är fylld.

Den välmående valpkullen består av småttingar som äter, sover, drömmer förvånansvärt livligt och protesterar högljutt när mamman sköter om dem alltför omilt. Den valp som gnäller hela tiden är en mardröm för en erfaren uppfödare som vet vad det innebär – att den har små chanser att klara sig. Likadant är det med en valp som hamnar utanför gänget, som ligger knuffad åt sidan och som känns kall när man tar i den och som kontinuerligt förlo­rar i vikt. Kanske bryr sig tiken inte ens om den. Det är hårt att se, men att till varje pris rädda livet på dessa små är ingen bra idé. Även om man skulle lyckas klara dem igenom den första kritiska tiden verkar det som om de här val­parna ofta inte blir gamla därför att det faktiskt inte står helt rätt till med dem.

Valparnas navelsträngar torkar in och faller av inom en eller ett par dygn. I enstaka fall kan de sitta kvar längre vilket i regel inte är något att oroa sig för.

Din roll de första veckorna

Summa summarum har valpkullen de första veckorna egentligen bara behov av sin mamma och en dräglig miljö i omgivningen. Den mänskliga flocken, familjen, är inget valparna frågar efter.Tvärtom ska tiken och valparna få vara i fred, förutom när det gäller de människor tiken känner allra bäst. Bjud inte in vänner och bekanta, och nyfikna valpköpare får definitivt vänta. Att värna om att din tik har lugn och ro är ett ansvar du har som uppfödare.

Det är också din sak att se till att det är rent och snyggt i valplådan. Tiken har avslag (en mindre blödning efter valpningen), valparna kissar och bajsar och därför kan du behöva bädda om ett par gånger om dagen med rent underlag och handdukar. Passa på att göra det när tiken är ute och rastar, så slipper hon bli orolig över att valparna flyttas över på en ny handduk. Du hinner då också lägga de använda hand­dukarna i tvättmaskinen innan hon kommer in. Ibland kan tikar bli olyckliga när man tar bort smutstvätten från valprummet, förmodligen för att den luktar valp så starkt.

Det kommer att lukta valp i valprummet, men det får inte lukta surt eller skämt. Värmen i rummet bör hållas kring normal inomhustemperatur.Var försiktig med extra värmekällor, valpar har svårt att reglera sin kroppstemperatur och är känsliga för överhettning. Tiken brukar inte heller trivas om det är för varmt.

Förutom när du städar valplådan och väger valparna, låt bli att lyfta eller bära runt på dem de första veckorna. De ska ligga i valplådan hos sin mamma. Men smeka dem mjukt och försiktigt, det får du göra. Forskarna tror till och med att det kan vara gynn­samt för valparnas utveckling. De första fjorton dagarna är normalt sett en lugn period i valparnas och uppfödarens liv.

Världen blir större

Runt två veckors ålder börjar det hända saker. Valparna som tidigare varit blinda och döva öppnar både ögon och öron. Hur väl dessa sinnen fungerar till en början vet man inte. Däremot kan man när de öppnar ögonen uppleva att de förvandlas från anonyma djurungar till små hundar. Ögonen ger dem personlighet.

Snart är valplådan för trång och världen utanför utgör en oemotståndlig lockelse. Det börjar bli dags att bygga om boet så att valparna får möjlighet att röra sig utanför själva lådan. Har man byggt valplådan smart kanske det räcker med att avlägsna ett par skruvar för att framstycket ska kunna lyftas bort. Hägna sedan in en lagom golvyta med kompostgaller – denna uppfinning som definitivt måste vara uppfödarens bästa vän. Se till att du gör en lägre del där tiken kan gå in och ut ur hagen. Det är viktigt att hon själv kan bestämma hur mycket tid hon vill tillbringa hos valparna.

Till en början ska golvytan vara liten.Valparna kom­mer att modigt krypa iväg från liggplatsen men sedan är de ohjälpligt vilse. Just i en övergångsfas runt tre veckor kan det vara bökigt. Valparna klättrar och ska absolut ut ur valplådan men de hittar inte tillbaka hem. Vill man ha lugna nätter ska man nog begränsa rörelsefriheten till lådan igen under dygnets mörka timmar åtminstone tills man ser att valparna har ett lokalsinne som förmår att leda dem tillbaka till värmen.

Var ska då valparna bo? Nu går de in i en fas där det kommer att bli allt viktigare med sociala kontak­ter. Ett hörn i köket för valphagen, eller i ett rum i anslutning, är för det mesta en utmärkt lösning. Det gör det möjligt för valparna att vänja sig vid alla ljud, dofter och händelser som förknippas med ett vardagligt hundliv.

Golvet i valphagen täcks med tidningspapper. När valparna blir äldre kan man inskränka ytan med tidningar till en mindre del av hagen för att lära dem att söka upp det underlaget när de ska göra ifrån sig. Precis som valplådan ska valphagen hållas ren. Det betyder att tidningarna kommer att behöva bytas flera gånger om dagen. Har du en kull av en ras över dvärghundsstorlek och syskonskaran är talrik kom­mer du att behöva skura hagen minst en gång om dagen. Använd rotborste och såpa. Var försiktig med starkare rengöringsmedel, tänk på att valparna ska vistas på golvet och där får inte fin­nas kemikalier som riskerar att göra dem sjuka.

Avvänjning

I tredje, fjärde veckan av valparnas levnad producerar tiken som mest mjölk och hon behöver rejäla givor av ett bra och näringsriktigt välbalanserat foder. Det är nu dags för uppfödaren att börja göra en mer konkret insats på matfronten för valparnas vidkom­mande.

Det råder delade meningar bland uppfödare om när man ska börja ge valparna mat utöver tikmjölken. Det finns de som börjar ge fast föda redan när valparna är knappa två veckor gamla och det finns de som väntar tills de är närmare fyra veckor. Är kullen stor sliter det hårt på tiken att dia och då vill man förmodligen hjälpa till ganska tidigt.

Vad man ger varierar också. En klassiker är att mosa ihop rå nötfärs (max 10 % fett) med en äggula och några droppar raps- eller solrosolja. Värm en portion, första gången i storleksordningen kanske en halv te­sked, i handen så att den har ungefär kroppstempera­tur och håll den sedan framför valpens nos. Ofta blir valpen mycket intresserad och ivrig och det slutar inte sällan med att den mister balansen och trillar omkull. Förstår den ingenting kan man öppna dess mun och lägga in en liten klick långt ut på tungan.

Snart lär sig valpkullen uppskatta köttfärsutdelningen och man kan så smått utöka menyn. Nu kan man förslagsvis använda sig av något av de färdiga foder för spädvalpar som de etablerade producenterna erbjuder.

Det tycks dock finnas ett värde i att fortsätta ge en eller två portioner om dagen av en valpanpassad matblandning som inte består av färdigfoder. Studier av raser drabbade av atopi (allergisk hudsjukdom) visar att smakportioner av olika födoämnen ver­kar gynnsamt för immunförsvaret och motverkar uppkomsten av allergier. Huruvida detta gäller alla hundraser förtäljer inte studien, men visst kan man tänka sig att det är bra för valparnas tarmflora och immunförsvar att få pröva på, inom en förnuftig gräns, olika sorters mat. Det ska självkart vara sådant som är lämpligt för småvalpar. Tänk på att aldrig servera maten kylskåpskall.

Tyvärr händer det att valpar råkar ut för diarréer och det känns alltid angeläget att snabbt komma till rätta med det när det handlar om småttingar. Vänta inte mer än något dygn innan du pratar med din veterinär. Idag finns det flera ”snälla” preparat som återställer tarmbakterierna till det normala.

Successivt ökar du antalet måltider för att när val­parna är helt avvänjda utfodra dem 4-5 ggr om dagen.

Avmaskning och försäkring

Nästan alla valpar som föds har spolmask. Det är därför obligatoriskt att avmaska valpkullen flera gånger under de första åtta veckorna. I regel ska valparna få den första behandlingen redan strax före tre veckors ålder. Det finns idag olika medel för avmaskning och det är viktigt att följa tillverkarens rekommendationer. Kontakta ditt försäkringsbolag och teckna en valp­kullsförsäkring. Du ska också höra dig för om villko­ren för den dolda-fel -försäkring för valparna som du senare bör teckna.

Kraven ökar

Allt eftersom valparna växer behöver de mer rör­elseutrymme. Det bästa är om du har möjlighet att successivt utöka deras bostadyta med ytterligare sektioner kompostnät. Där behöver också finnas plats för leksaker, enkla klätterställningar etc.  Inred med saker som är ofarliga men roliga. Från fem, sex veckors ålder tycker valpar att nya prylar i hagen hör till det mest intressanta i livet. Att ge småvalpar en lagom stimulerande miljö verkar utvecklande för flera av deras sinnen.

Sommaren är valptiden framför andra, och det är inte konstigt. Om vädret är fint, det är torrt och lagom varmt, kan de börja vistas ute redan vid  fyra–fem veckors ålder. Låt dem till en början vara ute korta stunder för att så småningom kanske lyfta ut dem på morgonen och ta in dem på kvällen. Det är fantas­tiskt skönt när de kan tillbringa hela dagarna i en utomhushage, men det förutsätter att man kan ordna så att man har kontinuerlig tillsyn över dem.

Om vädret är ostadigt och värmen varierar måste man vara uppmärksam på att de inte blir kalla, spe­ciellt i början när de är små och inte begriper att de ska leta upp en varm plats utan sätter sig vid gallret och skakar. Avkylda valpar får lätt diarré och det kan tära hårt på en liten kropp. Trötta valpar orkar inte hålla sig i rörelse och då måste de ha en varm om­bonad plats att krypa in och sova på. Omvänt måste de ha tillgång till skugga när solen gassar.Vatten att dricka är en självklarhet i hagen.

Intresset ökar för familjen

Ju äldre valparna blir desto större utbyte har de av människorna runt omkring sig. Tiken tillbringar så småningom allt mindre tid med dem och i omvänd proportion ökar intresset för andra familjemedlem­mar. Har man fler hundar brukar valptiken själv visa hur långt hon är beredd att släppa fram dem, och när. Visar hon tydligt att hon inte vill ha dem i närheten så ska de definitivt hållas undan. Det är en stressfak­tor för en tik att behöva skydda sin kull mot hundar som kanske är både äldre och mer dominanta än hon själv.

Så småningom brukar dock tiken uppskatta att få hjälp med valppassningen. Äldre hundar förefaller vanligen ta på sig rollen som lite sträng gränssättare medan flockens yngsta tik blir barnflickan framför andra. Till en början får man se till att hon inte är för klumpig eller våldsam när hon tar sig an valpkullen. Ganska snart brukar hon förstå att anpassa leken efter kamraternas kapacitet. Umgänget med vuxna individer ger valparna nyttiga lärdomar i hur kommu­nikation och språk fungerar mellan hundar.

Om ryktet om valpar har spritts i kvarteret händer det att grannbarnen vill komma på besök och har man inga egna barn, eller om de redan flyttat hemifrån, är dessa visiter en tillgång. Från fyra, fem veck­ors ålder är det lagom att börja låta valparna träffa små människor. Många barn är inte hundvana och du bör själv vara med och övervaka mötena.

Tillbringa mycket tid med dina valpar. Lek med dem, hantera dem, klipp klor, titta dem i munnen – kort sagt bygg upp en förtroendefull relation och vänj dem vid ett liv tillsammans med människor.

Valpköpare

Oavsett hur söta och hjärteknipande valparna är behöver de så småningom flytta till ett eget hem. Att hitta lämpliga valpköpare är ett grannlaga arbete. Det går mode i hundraser men under perioder kan det vara svårt att sälja också de mer populära raserna.

Svenska Kennelklubbens webbplats köpahund.se är en stor tillgång för dig som är uppfödare inom SKK, här kan du visa upp och sälja dina valpar gratis. Special- och rasklubbar förmedlar också ofta valpar via sina hemsidor. Ibland måste kullen infria vissa krav för att få annonseras ut på klubbens sida. De senaste åren har det blivit allt mer oumbärligt för en uppfödare att ha en egen hemsida där man kontinuerligt kan publicera bilder och berätta om valpkullen. En fördel med de valpköpare som kommer via rasklubben är att de ofta är mer pålästa och medvetna än de som fastnat för valparna på en annons på webbsidor som Blocket etc.

Vilken väg en valpköpare än hittar uppfödaren så måste den senare försäkra sig om att köparen verkli­gen kan erbjuda ett kärleksfullt och bestående hem. Har köparna insett vad det innebär att äga en hund i allmänhet och just den här hundrasen i synnerhet? Det är alltid bra att fråga så mycket som möjligt och innan du bestämmer dig för att sälja en valp bör spekulan­ten komma på besök. Du får då känna dem på pulsen ordentligt och valpköparen får förvissa sig om att han/hon känner förtroende för dig som uppfödare. Brister det i personkemin redan vid första träffen bör nog köparen se sig om efter sin valp någon an­nanstans.

Poängtera att du inte lovar att sälja en valp bara för att köparna kommer och tittar på kullen.Tala om att det inte heller föreligger något köptvång utan att ni håller det öppet från båda håll.

När ska då valpköparna få komma och titta? Ofta har de väldigt bråttom och längtar efter att få se valpkul­len. Men bromsa och ta inte emot besökare förrän valparna är runt en månad gamla. Det finns uppfö­dare som vill vänta längre än så. Tiken vill ha lugn och ro, valparna gör ännu inte så mycket väsen av sig och dessutom föreligger alltid en smittorisk.

När valp och köpare ska matchas ihop får man ha fingertoppskänsla och inte ha för bråttom.Vänta gärna tills valpen är runt 6–7 veckor då valpen visar mer av sin personlighet och för all del sin exteriör. Var lyhörd. Vad vill valpköparen ha sin hund till? Ställa ut? Tävla på annat sätt? Jaga? Har de tidigare erfarenhet? Bor de i närheten så att du kan hjälpa dem med upp­fostran och eventuellt träning om det skulle behövas?

Generellt är rådet att inte ha alltför stora förvänt­ningar på valpköpare. Tar de hand om sin hund på ett bra sätt och dessutom själva är nöjda med sitt hundköp får du nog i slutändan vara tillfreds med det.Var beredd att stötta och bistå dina valpköpare men ställ inte orimliga krav på dem. Är någon av dina valpar extremt lovande, behåll den själv. Det är förmodligen bara du som kan träna och sköta den så att den kommer helt till sin rätt! 

Läs igenom SKKs Grundregler för vad som gäller vid försäljning. Registreringsbevis och skötselråd ska följa med, gärna också mat för den första veckan. Val­parna ska vara besiktigade och id-märkta och du ska använda dig av rätt avtalsform vid försäljningen. Kom ihåg att när du säljer en valp så tillhör den därefter köparen. Du kan inte ställa krav eller avtala in villkor som begränsar ägandet.

Fortsättning följer ...

Ditt arbete är inte slut i och med att en valp har flyt­tat. Det är till dig valpköparen kommer att vända sig med bekymmer och glädjeämnen, frågor och funde­ringar. Inom det rimligas gräns bör du finnas där och vägleda.  Även om du inte kan allt själv, kan du ge råd och stöd.

En god kontakt med valpköparna borgar för att du får möjlighet att följa din valpkull upp i vuxen ålder.  Du kan då bättre utvärdera resultatet av din uppfödning både ur negativt och positivt hänseende. Det kan ge dig en idé om hur du bör gå vidare i ditt avelsarbete.

Kommentarer